Lång ledighet - baka!

Redan igår kväll gjorde jag skållningar för att kunna komma igång med bakningen så fort jag kom hem i morse (jobbar natt). Precis innan jag skulle gå till jobbet kom jag på att jag ville prova ett surdegsbröd från Bagarbertans baksida, så Lisa fick slänga ihop en skållning till den också. Det blev en otålig natt på jobbet och när jag gick därifrån kunde jag inte låta bli att le med hela ansiktet för att jag snart skulle få se mina degar igen. Sen fortsatte jag att le ännu mer, mest för att jag tyckte jag var ganska lustig som verkligen kände ren och skär lycka över en blandning mjöl och vatten.

Väl hemma upptäckte jag att jag hade för lite surdeg så nu har jag fyllt på med mer mjöl och vatten och sitter och väntar otåligt på att det ska bli lite fart i'n.

Under tiden tänkte jag presentera "husets köttsubstitut", nämligen min egen traditionellt producerade Sei-tan. Det är en gammal teknik som hittades på av kinesiska buddhistmunkar som ju inte får äta våra vänner (djur). Det man gör kan förklaras ganska simpelt, man tvättar bort stärkelsen ur en deg och lämnar glutenet kvar. Att faktiskt göra det är ganska svårt, tidskrävande och kräver att man misslyckas några gånger innan man får in snittsen.

Så här kan marinerad seitan se ut.
För ett år sedan var det inte lätt att hitta bra recept, men nu finns det hur mycket som helst.
Här är mitt:
1. Blanda mjöl och vatten enligt proportionerna 1,5:1 till en jämn deg och låt den vila i några timmar för att glutenet ska få vila till sig och bli starkt.
2. Om degen, efter att ha fått vila, har flutit ut lite, ta en slickepott, gräv ner den längs degbunkens kanter och dra upp degen så det blir mer som en boll.
Häll kallt vatten i degbunken och låt stå i 2-3 timmar.
3. Nu börjar förvandlingen! Häll bort vattnet ur degbunken och häll i nytt kallt vatten. Knåda degen i vattnet tills det blir vitt som mjölk av stärkelsen. Häll då bort vattnet och upprepa processen tills det återstår en klump som inte ser så aptitlig ut (lite grågrön som snor) men är ganska rolig att hålla i. Kom ihåg att det ska vara kallt vatten som du knådar den i. Helst ska det vara lite obekvämt kallt.
4. Låt glutenklumpen vila i 10-15 minuter och stoppa sedan ned den i sjudande vatten med soja, vitlök, ingefära eller vad det nu kan vara du vill smaksätta den med. När den flyter upp till ytan är den färdig att marineras. Se till att du inte kokar på för hög värme, då blir degklumparna bubbliga och det är ju vad man vill när man bakar bröd men nu gör vi kött!
5. Låt de svalna och lägg dem sedan i en marinad. Kan vara bra att låta den ligga i två - tre dygn. I marinaden på bilden har jag ca 1 dl olivolja, någon msk balsamicovinäger, salt, peppar och en himla massa torkad persilja.

De första gångerna jag gjorde sei-tan tyckte jag att det blev helt ok medan Lisa inte gillade det särskilt och jag kan hålla med om att det var som en, inte alltför angenäm, bitter eftersmak. Sist jag gjorde det hann jag åka ifrån den och den stod i kanske 3 dagar i marinad innan den konsumerades. Lisa tyckte det var riktigt gott men jag hann ju som sagt inte smaka själv. Mitt alster på bilden har jag inte ätit upp än. Återkommer om hur det blev senare.